Syftet med denna uppsats är att sammanföra postkolonial teori och narratologi för att visa på hur teoretikerna Homi K. Bhabhas postkoloniala tänkande och Mieke Bals narratologi berikar varandra och tillsammans belyser kontextualiseringen som en central punkt. Denna kommer vidare att leda till frågan kring hur ansvar skrivs in i det kommunikativa liksom i det kulturella rummet.  .

I denna uppsats undersöker jag hur barn kommunicerar med varandra genom fysisk beröring. Jag undersöker vad beröringen har för betydelse för den som utför beröringen och den som tar emot den. Mina frågeställningar är: - Vilken kroppslig beröring kan observeras i en barngrupp med 1-3 åringar? - Vilken mening får kroppslig beröring i barnens möten med kamrater? Studien är av kvalitativ metod där jag har använt mig av videoobservationer och fältanteckningar som jag sedan har analyserat med hjälp av begrepp från livsvärldsfenomenologin och begreppet kamratkulturer. I studien analyserar jag nio olika situationer där jag kategoriserar beröringen i knuffar, armdragningar och axelklappar.

Syftet är att göra en narratologisk analys av Ett öga rött, för att se hur Khemiri använder maten i berättandet. Mycket av konflikten bygger på mat, exempelvis att huvudpersonen vägrar att äta svensk mat och och kontrasten mellan svensk mat och mat frånmellanöstern. Lösningen på konflikten innehåller också mat, då de olika matkulturerna sammanförs. Den teoretiska grunden är Mieke Bals narratologi samt teorier om hur migranter använder sin och värdlandets mat..

Jag vill i den här uppsatsen lyfta fram olika berättartekniska aspekter i romanen, och visa hur dessa samverkar med varandra samt ger extra dimensioner till idéinnehållet. För att uppnå det vill jag använda mig av flera ingångar ? såväl narratologiska som retoriska ? för att på det viset framhäva flera olika effekter..

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet.

En femtedel av Sveriges befolkning lever med långvarig smärta. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig kroppslig smärta. Vi har valt att fokusera på fenomenet smärta oavsett diagnos. Studien baserades på elva kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan år 2000-2006, analyserade med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: smärtan är värkande, brännande, outhärdlig och alltid närvarande: livet blir begränsat och en daglig kamp: smärta leder till trötthet, rädsla, nedstämdhet och andra negativa känslor: relationer påverkas och att bli ignorerad och bemött med respektlöshet. Resultaten kan bidra till ökad förståelse för personer som lever med långvarig kroppslig smärta och därmed till bättre bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal..

Med utgångspunkt från att det finns en antydan till en berättelse i datorspelet Final Fantasy IX argumenterar denna uppsats för att spelet innehar en narrativ struktur. Diskussionen förs genom att undersöka om vi kan uppfatta spelet som en text; om det är möjligt att applicera Gérard Genettes teorier om berättelsers hastighet samt om det är möjligt att urskilja en dubbel kronologi i spelet. Som teoretisk bakgrund används datorspelsforskning, textteori, narratologi samt termer hämtade från ny medieforskning, vars ändamål är att undersöka om vi kan utläsa en berättelse i Final Fantasy IX..

Uppsatsen syftar till att diskutera och jämföra tre olika metoder för karaktärsutveckling och diskutera dessa i förhållande till The Female Assassin; ett spelmanuskript som utspelar sig under Franska Revolutionen. För att få en god bakgrund för examensarbetet valde jag att läsa ett antal böcker om Franska Revolutionen, karaktärsutveckling och Game Writing. Jag har använt mig av personlighetsdiamanter och mallen Character Template för att skapa karaktärer till manuskriptet. I rapporten diskuterar och jämför jag dessa två metoder samt arketyper. Jag kom fram till att de tre metoderna för att utveckla spelkaraktärer fungerar utmärkt och kan kombineras för att få fram mer avancerade karaktärer.Spelmanuskriptet är skrivet utifrån mitt High Concept om spelet La Meurtrière (se Bilaga 2) framtaget för kursen Modellkonstruktion för Interagerbara Medier/Spel A11.

Kroppslig beröring har sedan mänsklighetens begynnelse spelat en central roll. Alla människor har ett behov av att bli berörda och att beröras av andra för att utvecklas till friska livskraftiga individer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna patienters upplevelse av att bli kroppsligt berörda. Tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: att känna kärlek, värme och omtanke från en annan människa, att känna tröst, bekräftelse och mindre ensamhet, att känna lugn, avslappning och mindre smärta, att känna smärta och obehag och att känna sig kränkt och kontrollerad.

SammanfattningDenna uppsats besta?r av en fenomenografisk intervjustudie da?r 6 la?rare i idrott och ha?lsa intervjuats. I fokus sta?r idrottsla?rarnas tolkning av den nya a?mnesplanen i idrott och ha?lsa. I bakgrunden till denna studie presenteras rapporter fra?n skolverket och skolinspektionen som visar en komplicerad och problematisk bild av la?rare i idrott och ha?lsas tolkning av styrdokument.La?rarna har i denna studie fa?tt besvara fra?gor om hur de ser pa? begreppen ?kroppslig fo?rma?ga? och ?goda ro?relsekvalite?er?.

SammanfattningDenna studie genomfördes 2009, som en del i ett större projekt; ett konstnärligt och pedagogiskt utvecklingsprojekt på Teaterhögskolan (Stockholms Dramatiska Högskola). Syfte och frågeställningar Syftet med min studie är att fånga upp och analysera mina egna upplevelser, vid arbete med kroppslig gestaltning, utifrån Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär.Vad gör arbete med Viewpoints för min upplevelse vid kroppslig gestaltning? Vad gör arbete med Mask och kostym/Karaktär för min upplevelse vid kroppslig gestaltning?Vilka moment upplever jag som speciellt kritiska?                                                   Hur förändras mina upplevelser under processens gång? MetodStudien bygger på att jag har gjort en deltagande observation, med hjälp av introspektion. Jag har gjort en så kallad samtida introspektion. Forskarsubjektet och forskningsobjektet är en och samma person, vilket kallas för forskarintrospektion. Empirin utgörs av den förda fältdagboken, varur jag valt ut ett antal av mina nedtecknade upplevelser att analysera och tolka. ResultatDe tre metoderna Viewpoints, Mask och kostym/Karaktär väckte olika typer av känslor, sprungna ur affekter.

Uppsatsen undersöker H.P. Lovecrafts noveller "The Shadow out of Time" och "The Outsider" ur ett narratologiskt perspektiv med syftet att hitta återkommande narratologiska mönster i de två novellerna. .

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

SammanfattningSyfte och frågeställningarSyftet med studien har varit att undersöka relationen mellan multipla intelligenser och skolans friluftslivsundervisning. Frågeställningarna har varit:Vilka intelligenser utvecklas inom skolans friluftslivsundervisning, enligt lärare och elever?Genom vilka moment i friluftslivsundervisningen utvecklas intelligenserna?MetodDatainsamlingen har skett genom ostrukturerade, djupgående intervjuer. Två lärare och två tredjeårselever på gymnasiet har enskilt intervjuats om hur friluftsliv har bedrivits i skolundervisningen. Intervjuerna har analyserats med ett schema, byggt på Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna men utformats att tillämpas på friluftsliv.ResultatResultaten visar att paddling stimulerar interpersonell, kroppslig, visuell-spatial och logisk-matematisk intelligens.

Syftet med studien är att undersöka vad barn i åldern 1-4 år kan uppleva som roligt och glädjefullt under den fria leken på förskolan. Intressant för studien är också på vilka sätt barn ger uttryck för glädje.Frågeställning:- Vad upplever barnen som roligt?Studien tar sin utgångspunkt i ett livsvärldsperspektiv och i Mealeau-Pontys teori om den levda kroppen där kropp och själ hänger samman. Genom att studera barns kroppsliga uttryck får vi möjlighet att tolka deras inre tankar och upplevelser. Barns sociala umgänge vilar på en kroppslig grund och deras handlingar ses som meningsfulla.